I dag är det svensk biopremiär för Jag är Zlatan,den fantastiska berättelsen om Zlatan och hans osannolika resa, från Rosengård och ut i världen, för att bli en av världens främsta fotbollsspelare. Den handlar livet i förorten och om kärleken till sina rötter och fotbollen – och om grabben som bestämmer sig för att leva sina drömmar.

Filmen är baserad på David Lagercrantz och Zlatan Ibrahimovic succébok Jag är Zlatan Ibrahimovic från 2011.  Det är en underhållande och gripande berättelse om den kaxiga och bångstyriga lilla killen från Rosengård som blev en av världens bästa fotbollsspelare. Rollerna som Zlatan Ibrahimovic spelas av Dominic Andersson Bajraktari (den yngre) och Granit Rushiti (den äldre). Regin står Jens Sjögren för.

Filmen är producerad av Frida Bargo, Mattias Nohrborg & Fredrik Heinig för BRF i samproduktion med Film i Väst, Nordisk Film, Unknown, Film i Skåne, Film i Väst, Nordsvensk, och SVT. Internationella rättigheter säljs av Trust Nordisk.

Här är några kritikerröster:

Jan-Olov Andersson sätter betyget 4 (av 5) i Aftonbladet: ”Trots att Zlatan nog kanske inte alltid var så lätt att tycka om för omgivningen, så har film-Zlatan, suveränt gestaltad av de två skickliga amatörerna, också en oemotståndlig charm och talang som övervinner allt.”

Karoline Eriksson sätter betyget 4 (av 6) i Svenska Dagbladet: ”Granit Rushiti, anfallare i Malmö FF:s juniorlag tills en skada satte stopp för karriären, spelar Zlatan från gymnasieåldern och framåt. Dominic Bajraktari Andersson gör den yngre upplagan. Båda är förvånansvärt bra, särskilt med tanke på att förmågan att agera såklart har viktats mot deras fotbollstalang.”

Fredrik Sahlin ger filmen en 3 (av 5) i SVT Kulturnyheterna: ”Filmen är visserligen på (Zlatans) sida hela tiden men visar ändå upp en omogen narcissist som inte vill erkänna sina misstag, som tycker alldeles för synd om sig själv för att vara en äkta biopic-hjälte. Vilket så klart gör honom, och filmen, så mycket mer se- och älskvärd. Jag är Zlatan är kort sagt lika kaxig och har samma leende i mungipan som Ibrahimovic själv – och samma tendens att dölja sitt innersta bakom en armerad fasad av ”Vem fan bryr sig!?”

Jacob Lundström sätter betyget 3 i Dagens Nyheter: ”Framför allt är dock Jag är Zlatan en uppväxthistoria från 12 till 22. På strikt psykologiska handlar det om en son som längtar efter pappas blick. Och pappan vill väl, men har ett tomt kylskåp, tankarna på annat håll och somnar framför tv-nyheterna om kriget på Balkan. Att regissören Jens Sjögren har ett lika säkert handlag med dessa rörande interiörer som fysiska närkamper på fotbollsplanen gör att filmen klarar balansen mellan socialrealism och framgångssaga.”

Maria Brander ger betyget 3 i Expressen.

Mats Johnson ger betyget 3 i Göteborgs-Posten.