Tredje delen av Film i Västs rapportserie ute nu

Lagom till filmfestivalen i Cannes publicerar Film i Väst Analysis den tredje och avslutande rapporten i serien Public Film Funding at a Crossroads. Den tredje delen har fått namnet The Answers: Future Film and Audiovisual Policies – Revolution, Reforms or Just Let it Be. Den 250-sidiga rapporten kommer att diskuteras på en rad internationella seminarier under festivalen. Huvudförfattare är Film i Väst Analysis Tomas Eskilsson, som här introducerar tankarna bakom arbetet med rapporterna.

Här kan du ladda ner alla rapporterna: Film i Väst Analysis

The Answers: Future Film and Audiovisual Policies – Revolution, Reforms or Just Let it Be.

När vi 2019 initierade arbetet med Public Film Funding at a Crossroads gjordes det utifrån att digitaliseringen och globaliseringen hade omstöpt förutsättningarna för film och audiovisuell politik och praktik. Sektorn hade genomgått ett paradigmskifte som påverkade produktion, spridning och visning. Makten hade ändrat form och karaktär. Globala amerikanskägda aktörer var på väg att bli centrala beställare av lokalt innehåll. Vem skulle i framtiden äga och kontrollera ”våra berättelser, våra upphovsrätter”?  

Direkt till konsumentlösningar, läs streaming, var på väg att bli den huvudsakliga formen för spridning och därmed central för flertalet aktörer. Affärsmodeller, taktiker och strategier ändrade form. Behövdes egentligen offentliga insatser i framtiden och i så fall till vad?

Tomas Eskilsson

Head of Analysis

Skicka e-post

+46708890911

Runt om i Europa har den ekonomiskpolitiskt motiverade film och audiovisuella politiken tillväxt i snabb takt medan den kulturpolitiskt motiverade i bästa fall hållits intakt. Ekonomiskpolitiska insatser är idag minst tre gånger så stora som de kulturpolitiska i Europa. Vad betyder det för syfte, mål och vilka resultat som ska uppnås? Hur ska den samlade filmpolitiken vara sammanhängande? Och hur ska europeiskt samarbete kunna byggas när ”vi” reellt konkurrerar med varandra om var produktionerna ska förläggas?

Autokratins frammarsch

Jämfört med för tjugo år sedan lever 43 procent fler i länder med autokratiska regeringar. För närvarande är det betydligt fler länder som rör sig i en autokratisk än en demokratisk riktning. En del av vår egen kontinent har bevittnat den mest negativa utvecklingen under det senaste decenniet – särskilt tillbakagången i stora delar av Östeuropa, men resten av Europa är långt ifrån opåverkat. Utvecklingen är särskilt negativ på områdena: yttrandefrihet och fria och rättvisa val. Konstnärlig och kulturell frihet är särskilt hotad.

Och det finns fler mörka moln på himlen: en växande politisk polarisering i merparten europeiska länder, Rysslands pågående anfallskrig i Ukraina, handelskrig och en allmänt snabb försämring av såväl den ekonomiska som den geopolitiska situationen är alla viktiga frågor som måste hanteras.

Vår tes var och är att film och audiovisuell politik och till den kopplade satsningar är fortsatt viktiga, men att syftet, inriktningen och argumentationen behöver ses över. I den tredje och avslutande rapporten presenterar vi svaren på vad framtidens film och audiovisuella politik ska bygga på.

Och det är inte ett svar. Europa är en mångfacetterad kontinent. Här finns tre dominerande tänkesätt och modeller: den franska, den brittiska och den nordiska. Nationen, den oberoende producenten/den egna audiovisuella industrin, tillväxt, sysselsättning eller territoriets medborgare är politikens minsta gemensamma nämnare. Den valda utgångspunkten i respektive land kommer i hög grad bestämma syfte, mål och inriktning.   

Vi har sett det som en dygd att vidga bilden och föra in fler element i analysen av sektorn, film- och audiovisuell politik och dess praktik – i den avslutande rapporten har vi valt att sätta ljuset på elefanten i rummet: den negativa demokratiska utvecklingen i Europa och de hot den för med sig för allt från konstnärlig frihet till kulturpolitiskt motiverat stöd, för produktion, spridning och visning. 

Går det att gå på offensiven?

Film och audiovisuell politik och praktik har historiskt och i nutid varit försvarsinriktad. Vi har försvarat vårt lands och vår kontinents filmer, audiovisuella verk, producenter, distributörer och visare. Vi har skyddat dem från konkurrens från den ack så resursrika amerikanska audiovisuella industrin. Det har varit och är kanske ett sisyfosverk.

Kan Europa, EU:s länder och regioner gå på offensiven? Vad krävs för att "vinna"? Vi hävdar att vi kan "vinna" om vi gör de rätta valen, släpper sargen och utformar en verkligt offensiv och progressiv politik och praktik. Ja, vi måste övervinna vissa politiska och delvis ekonomiska hinder.

Värnandet av demokratin och de klassiska fri och rättigheterna måste utgöra bas. Den digitaliserade och globaliserade värld som sektorn lever och verkar i kan kännas främmande och lätt skrämmande för vissa, men den skapar också nya vägar och öppnar möjligheter. 

Vår ståndpunkt i hela arbetet har varit att det finns ett behov av väl genomtänkta, progressiva, framåtlutade, konkurrenskraftiga, stärkande reformer av film- och audiovisuell politik och dess praktik. Vi har inte förespråkat revolution, men utan reformer, ibland ganska radikala, finns det en risk att historien upprepar sig först som tragedi, sedan som fars. Avanti!

Arbetet med Public Film Funding at a Crossroads har byggt på intervjuer och dialog med tusentals av sektorns nyckelpersoner runt om i Europa. Arbetet har letts av Tomas Eskilsson (huvudförfattare) och en redaktionskommitté bestående av Katarina Krave, Bengt Toll (fram till sommaren 2023), och Angus Finney (från hösten 2023).

Ett femtontal europeiska territorieexperter har bistått i arbetet. Till den tredje rapporten har en tankesmedja knutits.

”Public Film Funding at a Crossoads” har i sin helhet genomförts i samarbete med Cine Regio AISBL – de europeiska regionala filmfondernas gemensamma organisation.