I dag, fredag 11 mars, är det svensk biopremiär för Joost van Ginkels film Paradissviten, som hade sin världspremiär i Toronto i september och som utsågs till Nederländernas Oscarsbidrag. Filmen får goda recensioner i media och hamnar på snittbetyget 3,2 enligt SFI.
Fredrik Sahlin i Kulturnyheterna SVT, betyg 4 av 5:
”Det här är ”Short Cuts” från helvetet. Eller, för er som inte spontant refererar till Robert Altmans gamla ensembledrama: Ett potpurri av elände. Vi ser arbetslöshet, rasism, prostitution, våldtäkt, mord, alienation – och som lök på den här misärlaxen en liten pojke som mobbas i skolan och hunsas i hemmet. Det gör med andra ord ont, riktig ont, att se ”Paradissviten”, den manusförfattande regissören Joost Van Hinkels andra fullängdare.”
Björn G Stenberg i Uppsala Nya Tidning, betyg 4 av 5:
”Kollektivfilmer har ibland den svagheten att det blir så många inblandade att de var och en för sig får för lite exponering och därmed inte berör så mycket. Så är inte fallet här. Joost van Ginkel har verkligen lyckats besätta rollerna så att de lyser till i de sekvenser där de är med. Och trots allt det traumatiska den skildrar så är ”Paradissviten” en film till slut om medmänsklighet och hopp.”
Jane Magnusson i Dagens Nyheter, betyg 4 av 5:
”Presentationerna är många och just när man börjar oroa sig för hur Van Ginkel skall få ihop alla berättelser faller de på plats.”Paradissviten” innehåller den mest plågsamma våldtäktsscen jag sett. Här finns avrättningar och brutala slagsmål och barn som mobbas av jämnåriga och vuxna. Man skruvar sig i fåtöljen och tittar bort. Men ”Paradissviten” rymmer också längtan, hopp och kärlek. Det är bara det att makten har hamnat hos dem som inga känslor har. Hos människohandlare och en överklass som föredrar Mozart över sin samtid, sina nära, sig själva.”
Fler recensioner hittar du här:
Om Paradissviten:
Alla vägar bär till Amsterdam för de sex människor vars liv och öden korsar varandra i denna fresk över det samtida Europa. Jenya lämnar Bulgarien full av drömmar och förhoppningar men det tar inte många timmar innan drömmen förvandlas till en fruktansvärd mardröm och istället för den utlovade modellkarriären tvingas hon in i en cynisk traffickinghärva. Papperslösa Yaya rycker ut till hennes räddning med sitt eget liv som insats. Den serbiske krigsförbrytaren Ivica förföljs av sitt förflutna och får bittert erfara att brott aldrig förblir ostraffade. Seka från Bosnien drivs av hämndbegär. Och den världsberömde svenske dirigenten Stig är blind för det som utspelas framför hans ögon ända tills sonen Lukas rymmer hemifrån och han inser att hans besatthet av musiken blivit en mur mellan honom och sonen. Ibland kan en blick förändra ett liv för alltid.
Så här beskrivet regissören och manusförfattaren Joost van Ginkel sin film:
– Jag vet att jag inte kan förändra mänskligheten, men jag hoppas att filmen kan bidra till någon slags medvetenhet om den komplexa och ofta brutala värld vi lever i. Berättelserna och karaktärerna bygger på verkliga personer och händelser och det finns element av igenkänning för alla. Filmen beskriver en tid men det är samtidigt min tolkning och är en både rå och poetisk hyllning till människans styrka och förmåga till överlevnad.
I rollerna ser vi bland andra Magnus Krepper, Eva Röse, Erik Adelöv, Issaka Sawadogo, Anjela Nedyalkova. Filmen är producerad av Bastide Films i samproduktion med Olle Wirenhed på Götafilm och Film Väst. Svensk distribution: Folkets Bio. Paradissviten har varit uttagen till filmfestivaler i Toronto, São Paulo, Tallinn, Palm Springs och bland annat vunnit priser i Tallinn.