Projektbeskrivning

Director: Kristian Petri
Producer: Mattias Nohrborg, Cecilia Nessen
Production companies: B-Reel
Release date: April 29, 2016

Filmen Hotellet är den sista delen i Kristian Petris trilogi om resandet. De första två var Atlanten och Fyren. Hotellet är ett annorlunda tillfälligt hem. Det kan fungera som tillflyktsort, återvändsgränd, slott, mardröm, skapande rum… På fredag 29 april har den svensk biopremiär. Produktion Mattias Nohrborg och Cecilia Nessen i samproduktion med bland andra Film Väst.

När det första hotellet skapades var det som skydd för väder och vind. Trötta resenärer kunde vila ut. Men det var också en plats för sagor och berättelser. I tio år har Kristian Petri samlat material till sin film. Här förekommer både döda och levande hotellgäster. I Hotellet medverkar bland andra Lars Noren, Stellan Skarsgård, Åsne Seierstad, Björn Andresen, Zengoro Houshi, Simon Casas…

Kristian Petri, född 1956, är författare, filmare och kulturjournalist. Han har jobbat som producent på SvT och som kulturjournalist på Expressen och Dagens Nyheter. Hans litterära debut var barndomsskildringen Första rummet som följdes av reseskildringar, novellsamlingar och artikelsamlingar. Han debuterade som långfilmsregissör 1995 med Sommaren som följdes av Detaljer 2003 och Ond tro 2010. Kristian Petri har gjort flera hyllade dokumentärer som till exempel Atlanten, Brunnen, Fyren och Tokyo Noise. Han har även regisserat TV-serier som Skärgårdsdoktorn, Världarnas bok, En pilgrims död och Den fjärde mannen.

Så här skriver Kristian Petri själv om sitt filmande:

”Mitt filmande är annorlunda när jag reser. Det finns en annan lätthet, kanske ett annat mod. Jag blir ett med rörelsen. Jag söker hela tiden en begränsad spelplats. En ö, ett fyrtorn, ett hotellrum… en spelplats där jag kan iscensätta mitt drama. Hotellet är en annorlunda tillfällig bostad som på många sätt kan symbolisera livets alla skiften. Varför längtar jag efter en plats som är så långt från trygghet som man kan tänka sig. En plats som inte bär några spår av min historia eller mitt liv. Hotellet är på ett sätt anonymt, opersonligt… när du lämnat rummet och tagit med dina personliga ägodelar försvinner också spåren från ditt besök. Men just detta kan också vara det som är själva dragningen, fascinationen till hotellrummet. Att känna maximal frihet när man befinner sig i ett rum som är djupt annorlunda, ett rum där fantasin försänks i ett icke-jag. Ofta har jag tyckt att det finns något romantiskt över hotellvistelsen. Ett boende som har med frihet att göra. Närsomhelst kan jag lämna hotellet och resa vidare. Inga band, inget mål, ingen bindning. Den franske författaren Roland Barthes skriver att resandet blev annorlunda efter hans mammas död. Han reser inte längre bort från någon. Rörelsen har förlorat något av sin laddning. Är det så att den här filmen iscensätter en förlust? Att längtan efter att bo på ett hotell är längtan efter en plats som gestaltar frånvaron av ett hem?”