Projektbeskrivning
David Aronowitsch har i sin nya dokumentärfilm ”Idomeni” (svensk biopremiär 25 september) under fyra års tid följt två yazidiska familjer från Irak som flytt IS terror och fastnat i ett flyktingläger på gränsen mellan Grekland och Nordmakedonien på obestämd tid. Filmen är ett närgånget porträtt av två familjer som har tvingats lämna sina totalförstörda hembyar. Vänner och släktingar saknas eller är döda.
Nadia, Nawaf och sex av deras barn har kommit till den grekisk/nordmakedonska gränsen samma dag som den stängs. De vill allra helst hamna i Tyskland. Yasir är ensam i lägret Idomeni. Sedan ett och ett halvt år tillbaka är hans fru Khalida fånge hos IS, som tidigare dödat deras minsta son.
Yasir och Khalidas yazidiska hemby i norra Irak är Kocho som IS utsatte för en av sina mest brutala attacker någonsin i augusti 2014. Kocho är också den uppmärksammade advokaten Nadia Murads hemby. Hon tilldelades Nobels fredspris 2018 för sitt arbete mot sexuellt våld i krig och kämpar för att återställa yazidiska samhällen i norra Irak. Nadia Mourad bedriver också en rättslig kamp tillsammans med advokaten Amal Clooney att ställa ISIS inför rätta för krigsbrott och folkmord.
Kort om filmen: Idomeni är en plats där många har fastnat på obestämd tid. Det går inte att komma framåt och det går inte att gå tillbaka. Det är inte ett fängelse, det är ett flyktingläger. Flyktingläger är nästan alltid belägna långt ifrån det övriga samhället och blir som egna världar. Det är mars 2016 och utanför den lilla grekiska gränsbyn Idomeni har ett spontant och icke-statligt läger uppstått. Här befinner sig Nadia, Nawaf och sex av deras barn. Även Yasir är i lägret, men frun Khalida är fånge hos IS.
Två månader senare flyttas alla yazidier i Idomeni till ett annat läger i olympiska bergen. Det monotona livet i lägret skakas av en olycka då två unga pojkar drunknar i en vattenreservoar i närheten. Saber, en av Nadia och Nawafs söner, var vän med de döda pojkarna. Han försöker trösta en bror till en av de två pojkarna som drunknade. Yasir beslutar sig för att smuggla sig själv till Tyskland. Där bor hans sju år gamla son Sizar som tillsammans med Yasirs systrar tagits till Tyskland av en hjälporganisation. Nadia och Nawaf kan inte resa illegalt med alla sina barn. De måste stanna i Grekland och vänta på en intervju på det grekiska migrationsverket och ett beslut om de ska accepteras av EU:s omflyttningsprogram.
Ett år senare har Yasir börjat ett nytt liv i Tyskland med sin son. Khalida är fortfarande i IS fångenskap. Men i maj 2017 händer plötsligt det som verkat omöjligt. En möjlighet att köpa Khalida från ISIS har uppstått. Nu börjar ännu en lång väntan, att få Khalida till Tyskland.
Regissören David Aronowitsch: ”I augusti 2015 var vi i det som nu är Nordmakedonien vid gränsen till Grekland. Det var en plats som många människor var tvungna att passera. Eftersom Grekland, som en del av Schengenområdet inte gränsar till ett annat Schengenland, var människor på flykt tvungna att lämna Schengen genom Nordmakedonien, Serbien för att igen försöka komma in i Schengenområdet. Det var mycket kaotiskt vid gränsen men trots den svåra situationen lyckades nästan alla ta sig vidare.
När vi återvände i mars 2016 hade gränsen stängts. Då träffade vi Nadia, Nawaf och deras barn som fastnat vid gränsen. Ett läger hade vuxit fram bredvid den lilla gränsbyn Idomeni. De bodde i små tält invid det helt nya gränsstaketet gjort av taggtråd i form av rakblad, s.k. razorwire. Nawaf berättade för oss om en yazidisk man i lägret vars fru var fånge hos IS. Han frågade om vi vill träffa honom. Det var så vi först träffade Yasir. Deras personligheter och olika livssituationer formade vår arbetsmetod, säger David Aronowitsch och lyfter även fram filmfotografen Pia Lehtos instats som varit avgörande för uttrycket med sin känslighet och sin skicklighet som fotograf.
Sara Granath, tematisk rådgivare Barn på flykt, Rädda Barnen:
”De förföljelser som yazidier varit med om är en smärtfylld del av vår samtid. Att ge en röst åt barnen och att belysa den svåra situationen många barn på flykt upplever när de når Europa är oerhört viktigt”.
Kortfakta David Aronowitsch: David Aronowitsch har tidigare medregisserat filmen Jag är Dublin om Ahmed – ett av Dublinförordningens osynliga offer. Han, tillsammans med Hanna Heilborn, står också bakom de animerade kortdokumentärerna Gömd, Slavar, Sharaf och Unkilled, Chapter 1 som också skildrar de orimliga förutsättningar människor på flykt tvingas leva under.
Nadia Murads tilldelades Nobels fredspris 2018 för sitt arbete mot sexuellt våld i krig och kämpar för att återställa yazidiska samhällen i norra Irak. https://www.nadiasinitiative.org/
Regi och manus: David Aronowitsch. Producent: Tobias Jansson, Story.
I samproduktion med Film i Väst och med stöd av Svenska Filminstitutet, Svenska konstnärsnämnden, Film Stockholm/Filmbasen och i samarbete med SVT.