Göteborg Filmfestival har en helt egen streamingtjänst, Draken film. För 79 kronor i månaden får du tillgång till 700 filmer utvalda av medarbetare på Göteborg filmfestival utan bindningstid. En stor mängd filmer är samproducerade med Film i Väst. Här har du hela listan:

Villebråd, Agnieszka Holland, Kasia Adamik
Ett magiskt mordmysterium, en nervig eko-thriller och en svindlande feministisk sagoberättelse nobelpristagaren Olga Tokarczuk – Villebråd är Oscarsnominerade Agnieszka Hollands briljanta återkomst till Polen. Den excentriska pensionerade lärarinnan Janina Duszejko lever ett tillbakadraget liv på den polska landsbygden. Efter att en av hennes älskade hundar försvunnit följer en serie bisarra mord i de kringliggande skogarna. Alla dödsfall omgärdas av mystiska omständigheter där allting pekar på att det är snarare är vilda djur som ligger bakom det hela. Duszejko är övertygad om att det är naturen som tar ut en blodig vendetta, där de lokala patriarkerna som fallit offer är måltavlorna. Efter internationella framgångar som regissör för serier som The Wire och House of Cards är en av Polens främsta filmskapare tillbaka på hemmaplan. Josef Kullengård

Man tänker sitt, Henrik Hellström, Fredrik Wenzel
Elvaårige Sebastian bor med sin mamma i ett svenskt villaområde. Han har svårt att passa in, smutsar ner sig och försvinner iväg på egna utflykter. Med honom som oskuldsfull ciceron betraktar filmen andra invånare som har lika svårt att passa in i konformiteten som Sebastian. Jimmy som är småbarnsfar men inte betrodd med egna nycklar till sina föräldrars hus. Anders som hamnar i fylleslagsmål med sin far i den välskötta trädgården. Mischa som invandrade på sjuttiotalet för att arbeta och nu smyger omkring i utkantsbuskagen. Erik Enockssons specialskrivna körmusik låter som medeltida klosterhymner och ger filmen en unik ton av smärtsamt vacker melankoli. Tillsammans med de mästerligt fotograferade filmbilderna av skavande kollektiv samvaro och skogens skyddande tröst gör den Man tänker sitt ill en poetisk, omskakande och oförglömlig upplevelse där det trygga och välkända förbyts i något hotfullt obekant och obegripligt. Marit Kapla

Simhall, Niki Lindroth von Bahr
Animerad berättelse om en dag i simhallen. Några olika individer: en häst, tre möss och två vargar möts. De har helt olika mål med besöket och problem uppstår. Niki Lindroth von Bahr bjuder in till en fantasifull och detaljrik miljö som man bara vill se mer av. Sara Wadell

Offerrollsretorik, Katja Wik
Om ett beteende som ingen vill ha och ingen vill leva med, men som ständigt är närvarande: offerrollsretoriken. Med mycket humor och igenkänning djupdyker filmen i relationer i alla åldrar, där kvinnan på ett skrämmande sätt tar på sig rollen som offer, och maktmanipulerar. Filmen vann publikens pris i kortfilmstävlingen Startsladden vid Göteborg Film Festival 2013. Alexandra Lind

Äta lunch, Sanna Lenken
Det är första gången Kristin ska äta lunch med de andra på Ätstörningsenheten. Men hon är inte riktigt beredd på vad som krävs av henne och börjar protestera mot alla kalorier. Välspelat och insiktsfullt berättat om ett svårt och viktigt ämne. Nominerad till Guldbaggen 2013 för bästa kortfilm. Alexandra Lind

Hot Chics, Ninja Thyberg
Fem unga tjejer i ett omklädningsrum gör sig redo att dansa i en musikvideo. Det är mycket fokus på utseende och sexighet. När en utomstående kvinna kommer in i rummet leds samtalet in på nya vägar. Kaxigt och tankeväckande. Sara Wadell

Kärlek och vilja, Marcus Carlsson
Två unga kvinnors liv, eller rädsla för detsamma, tangerar varandra med en gemensam adress i Marcus Carlssons finstämda uppföljare till examensfilmen. Redan med sin examensfilm (Din barndom ska aldrig dö, GFF 2013) och Dirtbags, som kammade hem publikens pris i Startsladden 2014, visade Marcus Carlsson sin förmåga att berätta om skeenden i livet som skaver. Isabel jobbar på en karaokebar i en svensk småstad. Hon är charmig, rolig och livrädd för närhet. Det är något hon döljer som gör att ingen får komma för nära och allt måste stanna på ytan. När Jessica flyttar in i samma lägenhet är hon i samma läge. På ytan och livrädd för sitt eget mörker. Utöver att de bott på samma adress delar de ett fysiskt motstånd mot att bli vuxna och behöva inrätta sig, vara duktiga och leva i relation. Maja Kekkonius

A White, White Day, Hynur Palmáson
Makalös bildmagi och briljant skådespeleri när Hlynur Pálmason berättar om en svartsjuk polis som tappar fattningen i Cannes-prisat storverk om sorg och desperation. Svenska fotografen Maria von Hausswolff står för årets vackraste inledningsbilder, när hon i mästerlig Cezanne-stil skildrar ett avsides hus under olika årstider och olika ljusförhållanden. I huset bor polisen Ingimunder (Ingvar Sigurdsson är lysande!), som grubblar över misstankar om att hans döda fru hade en affär med grannen. Redan debuten Winter Brothers (GFF, 2018) vittnade om att Hlynur Pálmason är en unik röst. Genom det exakt gestaltade, visuellt häpnadsväckande och djupt mänskliga dramat En vit, vit dag står det klart att han är en av filmvärldens allra mest fascinerande bildskapare. Islands Oscarsbidrag. Jonas Holmberg

Min Börda, Niki Lindroth von Bahr
Ett köpcentrum vid en stor motorväg utgör platsen för en apokalyptisk musikal. Formsäker animation till auto-tune musik framförd av Klungan. Om befrielse genom den stora katastrofen. Tobias Åkesson

Fraemling, Mikel Cee Karlsson
Regissören Mikel Cee Karlsson (Hälsningar från skogen, 2009) och Mathias är bästa vänner och har känt varandra sen barnsben. I Mikels ögon lever Mathias ett ganska vanligt liv som tvåbarnspappa och skådespelare, men under arbetet med ett gemensamt filmprojekt framkommer det att Mathias dragits in i en kriminell värld som tvingat honom att leva ett dubbelliv under flera år. I syfte att göra Mathias parallella liv mera begripligt, en tillvaro präglad av ångest, hot och utpressning, bestämmer sig vännerna för att iscensätta och rekonstruera hans upplevelser. Men det ska inte dröja länge förrän Mathias dubbelliv får fatala konsekvenser. Fraemling är ett kärleksfullt och drabbande porträtt av en nära vänskap, men också en angelägen skildring av våldets mekanismer i en dunkel värld omgärdad av tystnad, och där gränsen mellan offer och förövare ibland är hårfin. Tobias Åkesson

Yustinas Hämnd, Isabella Carbonell
Yustinas syster Polina är försvunnen. Hon lämnade deras hem i Kosovo för att hitta arbete åt dem i ett land långt bort… Landet Sverige. Men så slutade Polinas brev komma. Yustina måste hitta sin syster. Hennes resa är fylld med faror och främmande platser. För att hantera en brutal verklighet skapar hon sin egen värld där hon är kapabel till vad som helst.

Excess Will Save Us, Morgane Dziurla-Petit
I oktober 2017 larmas polisen till den lilla byn Villereau på den franska landsbygden efter att en kvinna har hört upprepade smällar. Vi möter byborna när de återger berättelsen om dagen då Villereau lät sig lamslås av rädsla och blev ett exempel på hur terrorhotet är ständigt närvarande, även för invånarna i en liten fransk by på 5 kvadratkilometer. Excess Will Save Us belönades med en Guldbagge för bästa kortfilm och tilldelades Draken Films pris Uppsala Early Bird på Uppsala Internationella Kortfilmsfestival. Annie Karlsson

Zlatan i Alperna, Monne Lindström
Sveriges bästa fotbollsspelare har knäppt upp pjäxorna och småslumrar vid toppstugan, men när en snöblind kvinna behöver hjälp ställer han såklart upp. Denna oemotståndligt charmiga animation påminner om varför vi en gång blev störtförälskade i liraren från Rosengård. Jonas Holmberg

Koko-di Koko-da, Johannes Nyholm
Frustande sadistisk humor och nattsvart berättarglädje i Johannes Nyholms lekfulla uppföljare till guldbaggebelönade Jätten och Las Palmas. För några år sedan förlorade Elin och Tobias sitt barn i en tragisk olycka. Nu är de på väg på campingsemester i hopp om att hitta tillbaka till varandra. Men när Elin vaknar tidigt på morgonen och behöver kissa dyker tre underliga figurer upp och sätter igång en mardrömsscen som inte tycks ha någon ände. Som i en helvetisk Måndag hela veckan utspelar sig en ohygglig scen på repeat, med små variationer. Och varje försök att komma undan verkar oundvikligen leda tillbaka till samma klaustrofobiska scenario. Nyholms skickliga regi håller en i ett gastkramande grepp och sätter parrelationens roller under lupp. Maja Kekonius

Faro, Fredrik Edfeldt
En pappa har dödat en annan man och är dömd till fängelse. När dagen kommer då han måste börja avtjäna straffet, vill han och hans dotter inte skiljas från varandra. De packar och kör iväg från huset, mot den stora skogen. Precis som i regissören Fredrik Edfeldts och manusförfattaren Karin Arrhenius förra samarbete, den uppmärksammade ”Flickan” (GIFF 2010) kretsar handlingen i ”Faro” kring en flicka i ett tillfälligt ingenmansland. Men den här gången är hon inte övergiven: ”Faro” genomsyras av oövervinnerlig kärlek mellan barn och förälder. Foto, musik och inte minst fint skådespeleri av Clara Christiansson och Jakob Cedergren i rollerna som flickan och pappan, samt Göran Stangertz i sin sista filmroll, skapar en välkomponerad helhet i en av det kommande långfilmsårets pärlor. Marit Kapla

Flotten, Marcus Lindeen
Regissören Marcus Lindeens (Ångrarna, 2010) prisvinnande och fascinerande dokumentär Flotten skildrar det märkliga sociala experiment som kom att kallas ”sexflotten” i dåtidens kvällstidningar. 1973 stiger sex kvinnor och fem män ombord på en flotte som ska ta dem ut på en riskfylld resa över Atlanten. Initiativtagare var antropologen Santiago Genovés, som med expeditionen vill studera mänskligt beteende i situationer präglade av fysisk och psykisk påfrestning. Kapten ombord var svenska Maria Björnstam. Fyrtio år senare återser hon några av de andra deltagarna och tillsammans försöker de minnas och reda ut vad som egentligen hände under den tre månader långa seglatsen, som blev omskriven och uppmärksammad i hela världen. Med ett unikt arkivmaterial, personliga berättelser och en uppbyggd kopia av den ursprungliga flotten skapar Marcus Lindeen en högst mångbottnad och fängslande film. Tobias Åkesson

Kim – den skalliga primadonnan, Fredrik Egerstrand
Kim Anderzons dotter Tintin och hennes halvbror berättar historien om en av Sveriges största skådespelerskor – lika bra på att spela Siv i ”Sällskapsresan” som att våga precis allt på teaterscenen. Den skalliga primadonnan följer Kim Anderzon under hennes sista tid i livet, under behandlingen av cancern och under en mottagning där hon tar ett ljust farväl av sina vänner. Parallellt reser den bakåt i tiden, till Pistolteatern, där Anderzon under 70-talet blev fixstjärnan på den experimentella kollektivteatern, som gjorde Dario Fo känd i Sverige. I ett porträtt fyllt av kärlek och respekt, innehållande intervjuer med bland andra Johan Rabaeus och Krister Henriksson, möter vi en storartad kvinna som gick sin egen väg och som vågade allt. Camilla Larsson

Anna och Tomas skiljer sig, Marcus Carlsson
Marcus Carlsson (Kärlek & vilja, GFF 2018) är tillbaka med historien om Anna och Tomas som ska separera efter en längre relation. Under en sista känslosam bilresa för att skriva på papperna hinner de både hitta tillbaka till varandra och genomgå flera mikroseparationer. Är detta slutet eller början på något nytt? Annie Karlsson

Vem?, Jessica Laurén
Vem-filmerna är små filmer om stora känslor, om Lilla Nalle och hennes kompisar som leker, bråkar, tävlar och gosar. Berättelser om att komma bort, vara bäst, spika sig på näbben eller att vara ful för att man är gul. Det är varma historier med goda slut för de allra yngsta. Stina Wirséns böcker för de minsta har blivit film.

Tänk om, Linda Hambäck, Marika Heidebäck
En animerad film för den allra yngsta publiken. Följ med i berättelserna om djurliv, busliv och om att få vara nära. En kärleksförklaring till relationen mellan liten och stor och till lusten att ge sig ut på fantasifulla, fantastiska äventyr. Baserad på Lena Sjöbergs August-nominerade barnbok. Berättare & sång: Nina Persson

Prick och Fläck på fläcken, Lotta Geffenblad, Uzi Geffenblad
Nya filmer med charmörerna Prick och Fläck. I deras värld är allt prickigt och fläckigt. Inte nog med att en av dem är täckt med fläckar och den andra är täckt med prickar, dessutom finns det ju prickar och fläckar överallt! Nu får vi följa med när Prick och Fläck bakar, de står bokstavligen på öronen, får vattkoppor, nya konstiga kliande prickar mitt i det prickiga och fläckiga. Och sist men inte minst ordnar de nyårsdisko.

The Quiet Roar, Henrik Hellström
En dödssjuk kvinna reser med hjälp av ett serum tillbaka i tiden, till ett minne från en semester med familjen i en vidunderlig villa bland norska fjordar och fjäll. Hon vill försöka förstå sina livsval, men kanske är själva tidsresan och återupplevelsen av världen just då, viktigare än logiska förklaringar – något filmen också ger en vink om i inledningen. Regissören Henrik Hellström (”Man tänker sitt”) vågar satsa allt på en visuell och intuitiv vision och kommer genom det långt in på obanad terräng i det svenska filmlandskapet. Tyska filmstjärnan Hanna Schygulla dyker upp i en biroll, Fredrik Wenzels foto ger intryck av att se mer än vad det mänskliga ögat ens kan upptäcka och Evabritt Strandberg är fullständigt självlysande i huvudrollen. Marit Kapla

Den lyckligaste dagen i Olli Mäkis liv, Juho Kuosmanen
Denna charmiga och bitterljuvt svartvita kombination av boxar-biopic och kärlekshistoria plockade hem ett av de tyngsta priserna på förra årets Cannesfestival. Sommaren 1962 har Olli Mäki chansen att bli världsmästare i fjäderviktsboxning. Hela Finland är förberett på hans seger. Olli kämpar med att fokusera på matchen och gå ner de sista kilona som behövs för att nå matchvikt. Men det han allra helst tänker på är den omtumlande kärleken till Raija. I nacken flåsar hans manager Elis, som satsar allt, och kräver att Olli gör detsamma, inför matchen mot den amerikanske championen Davey Moore. Jarkko Lathi är oemotståndlig i rollen som den lite udda Olli. Och Juho Kuosmanen har lyckats göra en debut som undviker alla sportklichéer, vibrerar av värme och humanism – och är utsökt in i minsta detalj. Camilla Larsson

Vad ska folk säga, Iram Haq
En ung kvinna kämpar för sin frihet och sitt oberoende när familjen vänder sig emot henne i ett prisbelönat drama där den komplexa relationen mellan far och dotter står i centrum. I ett slag rasar 16-åriga Nishas (Maria Mozhdah) värld samman när hon blir påkommen av sin far (Adil Hussain, ”Berättelsen om Pi”) med sin pojkvän på rummet. Fram till dess har hon lyckats leva ett dubbelliv där hon hängt ute med vännerna i Oslo om kvällarna samtidigt som hon hemmavid uppträtt som den skötsamma dottern inför sin pakistanska familj. Iram Haq (”I Am Yours”, GFF 2014) har redan uppmärksammats och hyllats för sin andra film, ”Vad ska folk säga”, där hon utgått från egna erfarenheter och skapat ett nyanserat, intensivt och mångbottnat drama med en hedersrelaterad tematik. Vinnare av publikpriset på Göteborg Film Festival 2018. Tobias Åkesson

Pojkarna, Alexandra-Therese Keining
Pojkarna (baserad på Jessica Schiefauers Augustprisvinnande roman) är en uppväxtskildring med alla önskvärda ingredienser. Kärlek, vänskap, revolt och förvandling med en övernaturlig twist, och så ett sommargöteborg som kuliss. Bella, Kim och Momo är bästa vänner och trots, eller kanske på grund av, sin starka vänskap är de skolans outcasts. Inte en dag går utan trakasserier och kränkningar. Men en kväll får de i sig en magisk växt och till deras stora förvåning och fascination vaknar de dagen efter upp i pojkkroppar. Friheten det nya könet erbjuder dem är stor och kontrasten märkbar till de påhopp de tidigare upplevt. Pojkarna har kallats för en ”trans-Twilight” och är en uppfriskande och nytänkande ingång på de viktiga frågorna kring ungas könsidentitet och sexuella sökande. Mirja Wester Pojkarna visas med svenskt tal

Freak Out!, Carl Javér
År 1900 köpte fem ungdomar en kulle i södra Schweiz, döpte den till Monte Verità (sanningens berg) och grundade världens första hippiekoloni. Dessa ursprungsgröna-vågare tog avstånd från konsumtionssamhället, åt vegetariskt, skapade egna normer för kläder, frisyrer och samliv, samlade dåtidens främsta konstnärer och humanister och har inspirerat alternativa rörelser ända sedan dess. Regissören Carl Javér, som bland annat gjort dokumentärserien ”Sjukhuset”, låter en fiktiv voice over tillhörande pianisten Ida Hofmann, en av de fem grundarna, berätta den fascinerande historien med hjälp av gamla fotografier, stiliserade iscensättningar, animationer, röster och ljud. En kreativ gestaltning av en andlig revolution som har påfallande mycket gemensamt med vår egen tid. Marit Kapla

Vinterboj, Frida Kempff
I ett grått och kallt Toronto kämpar en grupp socialarbetare med att hjälpa gravida, hemlösa, missbrukande kvinnor till ett liv där de kan få behålla sina nyfödda. Frida Kempffs kortfilmer har prisats flerfaldigt på filmfestivaler världen över och i hennes långfilmsdebut porträtteras otroliga kvinnoöden med enorm visuell kraft. Kvinnornas situationer mejslas skickligt ut genom poetiska scener ur socialarbetarnas vardag. Deras imponerande styrka och omtanke går rätt genom duken och publikens närhet till de missbrukande kvinnorna blir total. Ibland blir stämningen näst intill meditativ när de fasta bilderna långsamt dröjer sig kvar i stunden och ger åskådaren tid att reflektera över hur skört livet ibland kan vara och om vikten av att behålla hoppet. Mirja Wester

Bajsfilmen – Dolores och Gunellens värld, Linda Hambäck
Dolores och Gunellen bor tillsammans och är bästa vänner. Men en dag bestämmer sig Gunellen för att resa ut i världen. Då börjar Dolores berätta allt hon vet om bajs, hår, döden, livet och kärleken, i hopp om att Gunellen skall stanna. Men kommer hon att göra det? Filmen tar upp livets vardagligheter med otrolig värme och humor och är fritt baserad på Pernilla Stalfelts prisbelönta böcker.

De dansande andarnas skog, Linda Västrik
Nästan ända sedan debutfilmen ”Pappa och jag”, GIFF 2000, har Linda Västrik i perioder levt tillsammans med pygméstammarna i den tropiska regnskogen vid Kongoflodens bäcken. De är jägare och samlare och deras religion räknas som en av de äldsta i världen. Filmen är ett unikt dokument om människorna i en by och hur de tacklar händelser som svårigheter att få barn och att hela stammens framtid hotas av de internationella skogsbolagens avverkning. Filmen är inspelad på nyansrik 16-millimetersfilm vilket ger en nästan fysisk upplevelse av att vara omgiven av den gröna, ångande växtligheten. Ur kollektivets prat, skratt, sång och dans framträder individuella livsöden, förmedlade med rättframhet och humor av en filmare som håller sig i bakgrunden men samtidigt är öppen med sin outsiderroll. Marit Kapla

Desmond och träskpatraskfällan, Marcus Carlsson
Grisen Desmond och hans vänner i Hallonskogen blir bestulna och misstankarna riktas mot monstret Träskpatrasket. Vännerna beslutar sig för att gillra en fälla. Men är de verkligen på rätt spår?

Det vildväxande päronträdet, Nuri Bilge Ceylan
Den turkiska guldpalmsbelönade auteuren Nuri Bilge Ceylan är tillbaka med en vindlande historia om den aspirerande författaren Sinan som gör allt för att få sin första bok utgiven. När han beger sig tillbaka till sin hemby på den turkiska landsbygden tvingas han möta minnen från uppväxten, men han hinns också ikapp av faderns skulder. Med sprudlande berättarglädje vävs romanhistorien samman med ett fängslande persongalleri från författarens hemby i en rörande, rolig och förbryllande fresk laddad med ett skarpt drama och hisnande drömsekvenser. Olle Agebro

Kiki, Sara Jordenö
En svensk dokumentärfilmare följer Kiki-scenen i New York. Kiki är en del av queerrörelsen och utgör en subkultur för hundratals unga rasifierade HBTQ-personer. Här samlas människor för att skapa ett tryggt rum genom konstformen House and Ball, vars mest kända uttryck är voguing.

Ouaga Girls, Theresa Traoré Dahlberg
En grupp unga tjejer skruvar och hamrar på en bilmekanikerskola i Ouagadugu i en poetisk berättelse om livsval, systerskap och strävan efter att finna sin egen väg. I ett land med en ungdomsarbetslöshet på 52 procent är jobben en het fråga. De unga tjejerna på en bilmekanikerskola i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougo befinner sig precis i det sköra skedet i livet när deras drömmar, önskningar och mod blandas ihop med åsikter, rädslor och samhällets förväntningar på vad en kvinna ska vara. Med geniala berättartekniska lösningar gestaltar Theresa Traore Dahlberg deras sista skolår, och lyckas samtidigt ge en bild av landets våldsamma historia och samtid. En spännande långfilmsdebut och coming of age-film med mycket värme, skratt, smärta och djup. Maja Kekonius

Bergmans röst, Gunnar Bergdahl
Världspremiären av denna anspråkslöst anlagda samtalsfilm skedde vid filmfestivalen i Venedig 1997 och den har sedan dess turnerat runt världens filmfestivaler. Bergmans röst, producerad av Göteborg Film Festival, är ett samtal i åtta akter med underrubrikerna Ordet och bilden, Tidens illusion, Närbildens musik, Smärtpunkter, Skärvor ur spegeln, Biografen på Fårö, Filmens vanvett och Den stora gåtan. Filmen består helt och hållet av en enda närbild där Ingmar Bergman fördjupar sina kärleksfulla synpunkter på filmens magi. Ur Göteborg Film Festivals programtidning 1998

Ljudmilas röst, Gunnar Bergdahl
Natten till lördagen den 26 april rycker brandkåren ut till en brand i kärnkraftverket i Tjernobyl. Ljudmila Ignatenko är 23 år och gravid i femte månaden när hennes man Vasilij lämnar lägenheten i Pripjat för att tillsammans med de andra brandmännen möta en brand som inte går släcka. Han säger åt henne att gå och lägga sig, att han kommer att väcka henne när han kommer hem – men han kommer aldrig att komma tillbaka. Historien om Tjernobylolyckan har berättats oräkneliga gånger, men i denna härdsmälta av politiska, tekniska och fysikaliska missöden är det få berättelser som kommit så nära det mänskliga trauma det innebär att leva vidare efter katastrofen som Ljudmilas röst. Gunnar Bergdahls porträtt av Ljudmila Ignatenko är en resa genom hennes minnen, till platserna där hon en gång levde ett helt annat liv. Men Ljudmilas röst är också ett porträtt av en erfarenhet som delas av alla överlevande och efterlevande, ett porträtt fyllt av kärlek och medmänsklighet som visar hur sorgen och minnena efter Tjernobyl är lika oförgängliga som strålningen ur reaktor 4. Olle Agebro

En bra vecka för demokratin, Cecilia Björk
Dokumentärfilmaren Cecilia Björk fångar unikt bildmaterial med Alice Bah Kuhnke och Ebba Busch Thor i en rolig och avslöjande uppgörelse med den mediala konstruktionen av Almedalsveckan. Almedalsveckan i Visby ses ofta som symbolen för svensk demokrati och öppenhet. Samtidigt höjs röster om att politikerveckan är ett roséindränkt mingelparty för eliten som leder till korruption och lobbyistvälde. Genom att koncentrera sig på mellanrum och transportsträckor avtäcker Cecilia Björk en ny sida av det gotländska jippot. Hon följer med kulturminister Bah Kuhnke på lunchbuffé, iakttar Busch Thors selfieritualer och vandrar med sverigedemokrater på kullerstensgatorna i en film som både fångar skådespelets absurditet och tecknar en rörande bild av människorna i det politiska maskineriet. Jonas Holmberg

Adult Life Skills, Rachel Tunnard
Anna (Jodie Whittaker) närmar sig 30 år, bor i ett skjul i sin mammas trädgård och kan varken tvätta eller städa. Sen hennes tvillingbror gick bort har Anna varit oförmögen att växa upp och spenderar dagarna med att spela in rymdkortfilmer med hennes tummar i huvudrollerna. Men när hennes barndomsvän återvänder från sin jorden-runt resa och en oväntad förtrolighet uppstår mellan Anna och grannens 9-åriga son, blir det plötsligt svårare att värja sig mot vuxenlivet. Whittaker (som nu gör succé som den första kvinnliga doktorn i brittiska kultserien ”Doctor Who”) skildrar med stor karisma den tvära Anna. ”Adult Life Skills” är full med charmiga karaktärer som alla har ofattligt svårt att anpassa sig till sociala regler. Det blir ett quirky och autentiskt feel-good drama som lämnar dig hoppfull, berörd och sugen på att flytta till den engelska landsbygden. Katja Skärlund

Tussilago, Jonas Odell
För 30 år sedan träffade ”A”den efterlyste terroristen Norbert Kröscher och blev blixtförälskad, något som präglat hennes liv sedan dess. En animerad dokumentär så skickligt utförd att varje detalj får lika stor vikt som en kvinnas häpnansväckande livsöde.

Nudisten, My Sandström
När Magnus lämnade Kerstin bestämde hon sig för att vara naken. Alltid. Sedan dess har hon blivit bötfälld sex gånger. Filmen är ett porträtt av en egensinnig kvinna, som trots sin nakenhet blottar mer av samhällets snäva normer än sig själv. Mirja Wester

Ceremonin, Lina Maria Mannheimer
I ett praktfullt hus i Paris samlas människor för sexuella ceremonier i luxuösa miljöer. Hjärnan och hjärtat bakom de erotiska rollspelen är den 83-åriga författaren Catherine Robbe-Grillet. Hon är dominatrixen som kontrollerar händelserna, med en 31 år yngre partner som lovat att underkasta sig hennes minsta vilja. Lina Mannheimer porträtterar en gåtfull, intellektuell och djupt fascinerande kvinna som har ägnat sig åt sexuella undersökningar både i livet och litteraturen, länge i samspel med maken Alain Robbe-Grillet. De sadomasochistiska ceremonierna gestaltas med intensiv närvaro och filmisk skärpa i denna vackra och tankeväckande debutfilm om åtrå, makt och sidenhalsdukar. Jonas Holmberg