Triangle of Sadness är en av få svenska filmer som får en verklig global spridning, inte bara på festivaler utan också på biografer. I dag är det svensk biopremiär för Ruben Östlunds Trollhätte- och Göteborgsinspelade Guldpalmsvinnare från Cannes. Filmen är producerad av Erik Hemmendorff, Göteborgsbolaget Plattform Produktion, och Philippe Bober, och samproducerad med bland andra Film i Väst.
Triangle of Sadness är en samtidssatir som genom modellparet Carl (Harris Dickinson) och Yaya (Charlbi Dean), tar avstamp i modevärldens finrum, fortsätter på en lyxyacht tillsammans med miljonärer, vänliga vapenhandlare och en marxistisk sjökapten (Woody Harrelson) och slutar på en öde ö där hierarkierna i kampen om överlevnad vänds upp och ned.
Ruben Östlund har samlat en internationell cast med bland andra den brittiska skådespelaren Harris Dickinson (Beach Rats, The King’s Man, The Souvenir: Part II), sydafrikanska Charlbi Dean (Spud, Black Lightning) och den trefaldigt Oscarsnominerade Woody Harrelson (Three Billboards, Zombieland, Midway) i toppen. Rollistan omfattar också danska skådespelare – Zlatko Buric och Vicki Berlin – samt svenska Henrik Dorsin (Solsidan), Dolly De Leon (Verdict) från Filippinerna, tyska Iris Berben (Miss Sixty) och Sunnyi Melles (The Awakening of Motti Wolkenbruch) samt Oliver Ford Davies (Star Wars Episodes I, II och III) från Storbritannien.
Detta är den femte långfilmen Film i Väst samproducerar med Ruben Östlund. Tidigare långfilmer är The Square, Turist, Play och De ofrivilliga.
Så här lyder några av recensionerna i svensk media:
Maria Brander sätter betyget 4 av 5 i Expressen: ”Samhällsanalysen är nödvändigtvis inte knivskarp, men den är faktiskt hemskt rolig, lite i gränslandet mellan tv-serien ”White lotus” och Mr Creosotes spyfest i Monty Pythons ”Meningen med livet” /…/ Här är (efterklangen) snarare trotsigt desillusionerad, och fylld av den svärta som får oss att skratta åt eländet, när ingen annan utväg längre återstår.”
Jan Olov Andersson sätter också betyget 4 i Aftonbladet: ”Filmen som gav Ruben Östlund hans andra raka Guldpalm i Cannes, fem år efter ”The square”. Och ”Triangle of sadness” har samma styrkor som regissörens senaste filmer; oförutsägbarheten, skarpa iakttagelser av mänskligt beteende, kryddat med smått galen humor och scener man kan diskutera efteråt i evighet.”
Jacob Lundström i Dagens Nyheter sätter betyget 3: ”Östlund har höjt siktet från det ängsliga mellanskiktet och i stället placerat den superrikaste klassen i skottgluggen. Det finns en uppsluppen grovkornighet, en förkärlek för ett gott garv, som är inbjudande. Det betyder inte att filmen skulle sakna finess: här finns en imponerande scenografisk omsorg i scenerna och filmen känns befriande ostressad rent dramaturgiskt.”
Emma Engström i Sveriges Radios Kulturnyheterna sätter betyget 3: ”Men det ÄR Östlunds mest snabbfotade och underhållande film, en social katastrofrulle med schvung med oförglömliga bilder att referera till nästa gång man ser något som är både vackert och äckligt.”
Sofia Olsson i SVT Kulturnyheterna sätter betyget 3:
Karoline Eriksson sätter betyget 4 (av 6) i Svenska Dagbladet.