Till:
Kulturminister Alice Bah Kuhnke
Kulturdepartementet,103 33 Stockholm 2015-­04-­29

ANGÅENDE UTVECKLINGEN AV EN NY SVENSK FILMPOLITIK
Vi, Film&TV-­Producenterna och Film i Väst, skriver till Dig därför att vi är uppriktigt oroade över läget i svensk film just nu. Vi upplever att den ekonomiska situationen är mycket allvarlig. Det nuvarande Filmavtalet är underfinansierat och har inte förmått möta medieutvecklingen. Samtidigt är vår uppfattning att den befintliga stödgivningen spretar och inte bidrar till att uppfylla målen med filmpolitiken.

Nuläge
Svenskt filmberättande har under många år väckt omvärldens intresse genom hög kvalitet, kreativitet och förnyelse. Svenska kreatörer och produktioner är efterfrågade långt utanför vårt lands gränser, vilket också är ett skäl till att flera tongivande internationella aktörer under senare år har valt att etablera sig i just Sverige och att många svenskar även har positionerat sig internationellt.

Film och dramaserier ses idag i en omfattning som aldrig tidigare och når en mycket stor andel av befolkningen. Digitaliseringen har skapat nya möjligheter att nå publiken.

Samtidigt är de nya intäkterna från VOD inte i närheten av att ersätta de gamla intäkterna från DVD-försäljningen. Illegal nedladdning och streaming är ett stort problem.  Totalt uppskattas intäkterna till filmbranschen sedan den senaste filmavtalsförhandlingen ha minskat med uppemot en halv miljard kronor.

Detta har bidragit till att svensk film just nu genomgår den, ekonomiskt sett, tuffaste perioden i modern tid. En färsk branschrapport visar att den totala omsättningen för produktionsbolagen i Film&TV-Producenternas filmsektion minskade med en fjärdedel bara under det senaste året Bolagen hade år 2012 en vinstmarginal på 1,4 %. År 2013 hade siffran sjunkit ytterligare, till ‐2,7 % i genomsnitt.

I ett litet språkområde som Sverige är marknaden begränsad, vilket påverkar investeringsviljan i svensk film negativt. Sammantaget innebär ovanstående ett hot mot en livskraftig produktionsbransch, på bekostnad av innehållet och med direkta konsekvenser för kontinuiteten och överlevnaden av produktionsbolag, upphovsmän och filmarbetare.

Mål
Vi menar att svensk filmpolitik bör bygga på en ständigt uppdaterad omvärldskunskap och analys och relatera till filmpolitikens stora internationella frågor: vad ska omfattas av begreppet film; vad ska det offentliga stödja; hur bygger vi en långsiktigt hållbar struktur för filmproduktion; hur maximeras cirkulationen och publiken nationellt och internationellt. Filmpolitiken måste följa medieutvecklingen och inte begränsas till distributionssätt.

Vi anser att målen i det nuvarande filmavtalet fortfarande är relevanta och även i fram-­‐ tiden bör vara riktmärken för filmpolitiken: ”Det övergripande målet med ett nytt filmavtal är att främja en svensk filmproduktion av hög kvalitet och hög attraktionskraft, såväl nationellt som internationellt, samt en stark och dynamisk filmbransch. Produktionen ska vara präglad av både kontinuitet och förnyelse” (2 § 2 st). Vidare:

  • Svensk film ska vara den svenska publikens första val.
  • Sverige ska ha den högsta marknadsandelen för inhemsk film i Norden i alla visningsfönster.
  • Svensk film ska nå och angå alla som lever i Sverige och ha en stor publik utanför Sveriges gränser.
  • Sverige ska vara ledande i Europa inom såväl barn-­ och ungdomsfilm som dokumentärfilm.
  • Svensk film ska vara väl representerad och uppmärksammad vid filmens tio mest centrala internationella mötesplatser (Berlin, Cannes, Venedig, Toronto, m.fl.) – någon svensk film ska varje år väljas till huvudtävlingen i Berlin och/eller Cannes.
  • Svensk film ska ha en bredd i berättarperspektiven: kön, etnicitet, ålder, klass, geografi, sexuell läggning och funktionsvariation. Jämställdhet och mångfald är viktiga horisontella perspektiv.
  • Stöden ska fördelas så att de skapar bästa möjliga förutsättningar för en modern, stark och självständig filmproduktion och filmbransch så att cykliska förhållanden kan hanteras och nödvändig finansiering erhållas.
  • Sverige ska vara ledande i Europa i utveckling, produktion och distribution genom nya medier.

Problemet, menar vi, är att det nationella stödsystemet idag varken till finansiering, innehåll eller utförande förmår uppnå de uppsatta målen.

Styrning
Svensk film ska vara en angelägenhet för alla. Eftersom i princip all film förutsätter offentligt stöd, krävs en sammanhållen filmpolitik som omfattar hela spännvidden mellan konstnärligt intressanta och breda publika filmer. Vi menar att stödformerna i den nationella filmpolitiken måste härledas till de filmpolitiska målen och bidra till att dessa ska kunna uppfyllas. Uppfyllelsen av målen ska kunna mätas mot kända och allmänt accepterade indikatorer.

Vi anser inte att vare sig konsulentsystemet eller det automatiska förhandsstödet fungerar idag. Det automatiska förhandsstödet har inte fungerat som en del i konsulentordningen och konsulentstöden saknar idag tydlig styrning och koppling till filmavtalets mål. Vi menar att det automatiska förhandsstödet bör ersättas av konsulentstöd för motsvarande filmer, alternativt ett marknadsstöd av dansk modell.

Vi menar också att konsulentsystemet bör reformeras och tydligt underordnas de filmpolitiska målen. Beslut ska vara härledda ur och till filmpolitikens samtliga mål. Eftersom inte alla filmer kan eller bör tillgodose samtliga mål, krävs styrning av hur stöden fördelas.

Vi menar att det just nu finns en kategori filmer, mellan de rent konstnärliga projekten och filmerna med störst publikförväntningar (över 200 000 besökare), som idag hamnar i kläm, nämligen konstnärligt intressanta filmer som samtidigt har god potential att nå en bra publiksiffra (läs: över 100 000 besökare) och/eller framgångar internationellt.

Vi menar att filmpolitiken bör ha en tydligt uttalad ambition om att möjliggöra filmer ur samtliga av ovanstående tre kategorier och att medlen varje år fördelas jämnt häremellan. Även om kategoriseringar ibland kan upplevas stelbenta och begränsande, så menar vi att det är viktigt att det finns en gemensamt uttalad idé om vad filmpolitiken bör resultera i, inte minst som en ledstjärna för konsulenterna.

Kontinuitet
Vi menar vidare att det är rimligt att offentliga finansiärer av film- och TV-­drama ger prioritet till produktionsbolag med förmåga att leverera konstnärlig kvalitet och/eller publik framgång. Det är viktigt att det finns starka och livskraftiga produktionsbolag som har kontinuitet och ekonomisk stabilitet. Detta gynnar utveckling och risktagande och ökar möjligheterna att nå både kvalitets och publika mål.

Stödgivaren måste utvär-dera alla dimensioner i ett projekt – i en sådan utvärdering bör ingå produktionsbolagets förmåga att utveckla, genomföra och ”exploatera” både god kvalitet och publikt genomslag. Det är viktigt med en balans mellan debutanter och kontinuitet. Den nationella stödgivningen bör uppmuntra långsiktiga kreativa konstellationer producent-­regissör-­manusförfattare.

Utvecklingsstöd ska primärt skapa ett ökat utrymme för utveckling av nya projekt genom produktionsbolagen och bör ges direkt till producenten. Även fortsättningsvis krävs särskilda stödordningar som syftar till att etablera ny spän-nande talang och möjliggöra konstnärligt risktagande inom svensk film, såsom dagens Moving Sweden och danska New Danish Screen. Satsningen bör kunna drivas i samverkan mellan Svenska Filminstitutet, regionala produktionscentra och SVT.

Ökade resurser
Det finns ett tydligt samband mellan budgetnivå, kvalitet och publik framgång. Konstnärliga ambitioner och kvalitetsmässiga beslut får ekonomiska konsekvenser liksom den ekonomiska realiteten och ekonomiska beslut påverkar kvaliteten och det konstnärliga resultatet. Svensk film är i stort behov av ökade resurser. Pengarna räcker idag inte till för att nå målen med filmpolitiken. Sammanfattningsvis krävs följande justeringar:

  • Högre stödnivåer i varje enskild film.
  • Publikrelaterat stöd på en nivå som gör att privata investeringar i svensk film inne-­bär ett rimligt ekonomiskt risktagande.
  • Pga en skuld från 2013 tvingades Svenska Film-­‐ institutet förra året sänka nivåerna för stödet, vilket försämrade förutsättningarna för att finansiera film i ett läge där nya satsningar hade behövts. Det är av utomordentligt stor betydelse att PRS som minst återställs till de gamla nivåerna. Möjligheten att basera PRS på fler visningsfönster än biograf bör också ses över, för att uppnå fönsterneutralitet mellan visningsfönster.
  • Ett ökat ekonomiskt utrymme för utveckling av nya projekt på produktionsbolagen
  • En acceptans för att producenter och övriga upphovspersoner måste kunna leva av sitt arbete, dvs. produktionsbudgetar som har full kostnadstäckning för nedlagt arbete.

Våra beräkningar ger vid handen att den nationella filmpolitiken kräver ett tillskott på minst 200 miljoner kronor. Detta hänger samman med att svensk filmproduktion bara på de senaste tre åren har förlorat cirka 100 miljoner kronor per år i uteblivna investeringar från främst distributionsledet. Om de offensiva mål och ambitioner som finns i nuvarande filmpolitik och den nuvarande produktionsvolymen ska kunna upprätthållas krävs således nya medel.

För att finansieringsbasen ska kunna följa mediekonsumtionen behövs en breddad finansiering. Om staten väljer att gå vidare med en avgiftsbaserad filmfinansiering, som det nuvarande filmavtalet, krävs att alla som tjänar pengar på film, inklusive internetbolagen, är med och betalar.

Främjande av spridning och cirkulation
Distribution och spridning (cirkulation) är allt viktigare dimensioner i den nationella filmpolitiken. Filmpolitiken måste skapa förutsättningar för maximalt publikt genomslag för varje stödd titel. I framtiden är det rimligt att producenten/produktionsbolaget formulerar en strategi för profilering, positionering, målgruppsanalys, distribution och spridning när man söker stöd. En sådan strategi behöver inte inrymma en distributör, men väl kompetens.Filmpolitiken måste öppna för och stödja nya former av cirkulation som kan bidra till att maximalt ta till vara filmens publika möjligheter.

Produktionsrabatt
Filmen är en självklar del av kulturpolitiken men har också kopplingar till andra politikområden. Ett tvärpolitiskt engagemang vore gynnsamt för att en offensiv filmpolitik ska kunna komma till stånd. För att lösa delar av kapitalbristen och för att svensk film inte ska missgynnas i förhållande till omvärlden bör införas samma typ av ”produktionsrabatt” som redan finns i många andra europeiska länder och som omfattar både inhemsk och utifrån kommande filmproduktion.

En produktionsrabatt på exempelvis 20 % av det som spenderas i Sverige ger en god nationalekonomisk vinst visar en nyligen genomförd studie som European Audiovisual Laboratory har låtit göra. Ett produktionsrabattsystem är ett område som ligger i skärningspunkten kultur-­, närings-­, handels- och finanspolitik.

Svensk films framtid är beroende av en politisk samsyn som rör sig över departementsgränserna. En svensk studie av OlsbergSPI (samma företag som gjorde studien för European Audiovisual Laboratory) har tagits fram under våren och kommer att presenteras under första halvan av maj. Det svenska TV-dramat skulle även få ett kapitaltillskott för att på allvar kunna konkurrera med högkvalitativt engelskspråkigt drama och därmed fortsätta utveckla och stärka denna genre som rönt stor uppmärksamhet och framgång internationellt.

För Film Väst Tomas Eskilsson, VD

För Film&TV-Producenterna Björn Rosengren, ordförande