Pontus Hjorthéns dokumentär Vi är barn av vår tid får premiär på Göteborg Film Festival. Filmen som är uppdelad på två avsnitt om 58 minuter vardera handlar om Nationalteatern, ett av de mest framstående banden – och teatergrupperna –  i proggens era. Filmen är producerad av Mattias Nohrborg och Fredrik Heinig på BR-F/B-reel Films i samproduktion med Film i Väst och SVT.

Pontus Hjortén 

Vi är barn av vår tid börjar med att berätta om en samling studenter som börjar sätta upp nya och provocerande pjäser på en liten studentteater i Lund 1968. Världen brinner och sällskapet har snart inte tid för några studier. I en samtid med orättvisor, våld och krig vill de skapa en bättre värld, och då blir teatern deras vapen.

1970 flyttar de norrut, till Selma Lagerlöfs torg i den nybyggda förorten Backa på Hisingen i Göteborg, för att starta Sveriges första förortsteater. Göteborgs gigantiska miljonprogram ligger som öar av betong mitt ute i naturen, och torgen är fortfarande bara leriga gropar. Där finns ingen samhällsstruktur, service eller sysselsättning. Med den utgångspunkten blir Backa den perfekta platsen för Nationalteatern att börja arbeta på. 1970 föds Sveriges Nationalteater.

Fritidsgårdarna i Göteborgs förorter blir deras scener. Där lyssnar de på ungdomarnas berättelser och skriver pjäser om deras verklighet. Genom att lägga till rockmusik vinner de en ny och ung publik. Politiken och det sociala engagemanget är motorn som driver gruppen framåt. Musiken och konstnärskapet håller dem samman.

I filmens uppstart får vi veta att det faktiskt var femtio år sedan man startade, och det tycker filmregissören är ett jubileum värt att fira.

Filmen skildrar på ett nutidsplan den svåra balansgången att få gruppens äldre medlemmar att hålla sams, göra något och uppträda tillsammans igen, för kanske allra sista gången… Gamla och nya konflikter blossar upp och in i det sista är det osäkert om jubileums-firandet över huvud taget kommer att äga rum.

Samtidigt som förberedelserna för en 50-årsfest löper som en röd tråd genom filmen berättar arkivmaterialet och personliga intervjuer gruppens 70-talshistoria;

Medlemmarna berättar om målsättningen och meningen, om att ge de utslagna och utestängda en röst, hur de vill belysa sociala problem som ungdomarnas sysslolöshet, drogproblem, isolering och arbetslöshet. Gruppen spelade teater på fritidsgårdar, ålderdomshem och skolor runt om i Göteborg, och även på arbetsplatser, gator och torg. Med teatern ville de möta folket, på de platser där de fanns och levde.

Nationalteaterns grundbult och motor var ambitionen att skapa en bättre värld. Detta fick medlemmarna att arbeta hårt, med knappa resurser och utan mycket till utrustning. De delade solidariskt på uppgifterna och alla fick arbeta med allt.  Gruppen hade varken någon chef, regissör eller producent, och inga var utbildade skådespelare. Alla fick lika mycket i lön, eller snarare lika lite.

Under en intensiv 10-årsperiod lyckades Nationalteatern förändra svensk teater i grunden. Och de skapade karaktärer och musik som har levt vidare från generation till generation.

Många älskar och har växt upp med Nationalteaterns musik.  Deras musik har följt med och påverkat människor, den har skapat bilder och historier som lever ett eget liv.

Filmen Vi är barn av vår tid utforskar var låtarna och berättelserna egentligen kommer ifrån, vilka de handlar om och vad det är för kvalitet eller innehåll som gör att de, likt verkliga klassiker, vandrar från generation till generation.

Bilder: Lars Jacob Jakobsson 

Dokumentärfilm: 2×58 min om Nationalteatern

Regi: Pontus Hjorthén

Klipp: Johan Löfstedt

Producenter: Mattias Nohrborg, Fredrik Heinig,

Produktionsbolag: BR-F/B-reel Films

Samproduktion: SVT & Film i väst