Följande debattinlägg publicerades i Svenska Dagbladet 18 december 2017. Bland undertecknarna finns Mikael Fellenius, VD för Film i Väst.

Nu finns momentum att tillvarata Sveriges kreativa kapacitet. En satsning på ett produktionsincitament för film och tv skulle inte bara stärka branschen utan också vara samhällsekonomiskt lönsamt. Det skriver representanter för svensk film och tv.

”Tillväxtverket släpper på tisdag sin utredning om ett svenskt produktionsincitament för film och tv-dramaproduktion. I rapporten väntas föreslås att en svensk produktionsrabatt för film och tv införs. Tillväxtverkets förslag, en 25-procentig rabatt på en film- eller tv-produktions spendering i Sverige i form av löner och inköp av varor eller tjänster hos företag med säte och personal i Sverige, är samma modell som nyligen har införts i Finland med stor framgång.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I så gott som samtliga länder i Europa, i 35 av USA:s delstater och i en lång rad andra länder och regioner i resten av världen finns automatiska produktionsincitament för film- och tv-dramaproduktion.

Den audiovisuella industrin har en högre tillväxttakt än den europeiska ekonomin som helhet. Tillväxten i sektorn beräknas dessutom öka kraftigt de närmaste åren primärt genom de mycket stora investeringar som Netflix, Google, Amazon, Facebook, Apple och många andra aktörer kommer att göra i produktionen av rörliga bilder. När digitaliseringen i andra näringar leder till rationaliseringar, innebär den för innehållsbranscher som film och tv en möjlighet att växa. Alla studier som gjorts av existerande produktionsincitament visar entydigt på att de är samhällsekonomiskt lyckosamma. De ökade skatteintäkterna har varit större än kostnaderna.

Film- och tv-produktion bidrar till både lokal kreativitet och internationellt utbyte mellan länder. Med nya film- och tv-projekt skapas värden för Sverige och en positiv påverkan på regional och nationell tillväxt, export och besöksnäring. Svensk film och tv är utan tvivel ett av de mest effektiva sätten att skapa ett intresse för vårt land. Den kunskap, kompetens och kreativitet som skapas inom film och tv har också en stor bevisad positiv effekt på utvecklingen och tillväxten inom andra kulturella näringar.

Sverige har en särställning på film- och tv-marknaden. Svenska dramaserier slår tittarrekord utomlands, svenska kreatörer och bolag är attraktiva internationellt och ofta nominerade till priser på de stora film- och tv-galorna. Dramaserien ”Bron” har visats i över 160 länder och vunnit flera internationella priser. I helgen dominerade den svenska guldpalmsbelönade filmen ”The Square” den europeiska motsvarigheten till Oscars och vann sex priser. Långfilmen ”En man som heter Ove” blev tidigare i år nominerad till en Oscar för bästa utländska film och skall nu göras i en amerikansk version med svensk samproducent. Filmen ”Borg” har sålts till över 150 länder. Exportintäkterna från såväl svensk film som svenskt tv-drama blir allt större.

Utsikterna för Sverige att kunna ta en större andel av den globala film- och tv-kakan är därmed utmärkta. Men då måste film och tv prioriteras av fler än de närmast sörjande. Vi som undertecknar denna artikel representerar hela värdekedjan för utveckling, finansiering, produktion och distribution av film och tv, såväl arbetsgivar- som arbetstagarperspektivet, även de regionala intressena. Vi menar att film- och tv-industrin behöver bli en del av näringspolitiken i Sverige på samma självklara sätt som i andra delar av världen. Många länder, däribland USA och England, har gått över till att betrakta utgifter inom immaterialrättsligt baserade industrier såsom film och tv som tillgångar i den officiella statistiken i stället för kostnader, vilket gör att man prioriterar annorlunda. Flera svenska regeringar har uppmärksammat kreativa näringar som viktiga framtidsbranscher för Sverige men de stora näringspolitiska satsningarna har uteblivit. Nu finns en möjlighet att ändra på det.

Det finns redan i dag ett mycket stort intresse av att förlägga film- och tv-dramaproduktion i Sverige. Regionala filmsatsningar som Film i Väst, Filmpool Nord, Film i Skåne och Filmregion Stockholm Mälardalen hanterar varje är över 500 ansökningar om investeringar i ickesvenska filmer och tv-dramer, där knappt 5 procent får ett positivt svar. Mängden förfrågningar är flera gånger större än antalet ansökningar.

I dag väljer många svenska film och tv-produktioner att förlägga hela eller delar av sin inspelning till länder som har produktionsincitament.

Skulle produktionsrabatter införas här skulle Sverige på allvar bli konkurrenskraftigt för stora film- och tv-inspelningar. Betydligt fler internationella samproduktioner och flyttbara internationella produktioner skulle kunna göras i Sverige och svenska film- och tv-projekt skulle i ökad utsträckning kunna produceras på hemmaplan. Efterfrågan på arbetskraft och det samlade resursutnyttjandet i filmbranschen och de kreativa näringarna skulle öka avsevärt och leda till en tillväxt i infrastrukturen och snabb uppbyggnad och utveckling av spetskompetenser, kunnande och professionalism i branschen.

Nu finns momentum att tillvarata Sveriges kreativa kapacitet. En satsning på ett produktionsincitament för film och tv har alla förutsättningar att lyckas. Det skulle vara bra för svenska filmen, för den svenska film- och tv-industrin, för den kreativa sektorn som helhet och för samhällsekonomin i stort.

Utredningar har gjorts. Internationella exempel finns i överflöd. Nu krävs handling. Initiativet ligger hos näringsminister Mikael Damberg.

Eva Hamilton
ordförande Film&TV-Producenterna

Anna Carlson
ordförande Teaterförbundet för scen och film

Mikael Fellenius
vd Film i Väst

Ralf Ivarsson
vd Film i Skåne

Susann Jonsson
vd Filmpool Nord

Anette Mattsson
vd Filmregion Stockholm-Mälardalen

Casten Almqvist
vd TV4

Hanna Stjärne
vd Sveriges Television AB

Hansi Mandoki
ordförande Sveriges Filmuthyrareförening

Anders Melin
ordförande Sveriges Videodistributörers förening